Jag är så jävla glad för att jag ska spela den teater som jag ska spela i. Teatern kommer handla om allt men ingenting, den går egentligen inte att förklara men det är genialiskt. Allting handlar egentligen om pengar, makt och kontroll.

  Om man tänker efter så stämmer ju detta ganska bra ändå. För att komma någonstans i livet måste man ha pengar, makt eller kontroll. Man måste veta vilkas arslen man ska slicka och vilka man kan sparka på.

   Man får inte vara normal, jag måste ändå säga att jag är en ganska normal hyffsat smart och trevlig kille på 17 år. Jag kommer gå ut gymnasiet med hyffsade betyg, komma in på en hyffsad högskole linje och sedan få ett hyffsat jobb. Jag kommer jobba hyffsat många år och sedan få en hyffsad pension. Någonstans däremellan kommer jag skaffa en hyffsad fru, villa och barn som kommer få en hyffsad uppväxt. Men ingen kommer märka detta utan jag kommer dö och få en hyffsad begravning.

   Om man inte vill hamna i denna hyffsade spiral måste man vara mobbare eller mobbad. Man måste antingen förtrycka andra så att man kan hamna på toppen av pyramiden och håva in pengarna och styra och ställe i Sverige.

   Ett annat sätt är att vara mobbad, man behöver inte vara mobbad på riktigt men man ska gnälla mycket. Helst ska man vara riktigt usel på att sjunga och sedan komma med i melodifestivalen. Då efter man sjungit sitt bidrag så berättar man för aftonbladet om hur mobbad man var som barn, hur synd det var om just mig. Efter detta gnäll, så får man antingen ett jobb på tv eller något annat skitställe, där man kan trippa omkring.

   Jag tror jag ska börja supa varje helg så jag tappar lite hjärnceller, sedan ska jag ta och operera in silikonbröst det har jag hört ska hjälpa om man vill bli något i livet.

   Men vad går egentligen livet ut på, det är det antagligen inte någon som vet, Om man tänker efter så går det nog faktiskt inte ut på att hamna i himmelen, alltså aftonbladets förstasida. Det kanske egentligen bara går ut på att överleva, lyckas ta sig genom livet och vara nöjd. Om man lyckas vara nöjd så har man nog lyckats med något ganska svårt, men jag tror att vi borde försöka med det mer kanske. Men inte för mycket heller för då kan allting gå åt helvete.

   Jag tycker jag har ett bra liv och vill vara nöjd, men ändå vill jag åstadkomma något, bli ihågkommen på något sätt, försöka göra Sverige till ett bättre land kanske. 

   Fan vad mycket text det blev, ingen kommer nog orka läsa detta men detta var ett härligt sätt att få skriva av sig lite. Man blir liksom lugnare också inser man vad man egentligen tycker när man sedan själv läser det man skriver. Jag inser att mycket av det jag skrivit nu är bara massa skitsnack och ett sätt att kanske få lite uppmärksamhet. Jag har alltså precis gjort det som jag gnällt på. Då sket sig detta inlägg också, jag tror jag bör sova innan jag tänker för mycket eller skriver för mycket.

   För tänk om jag skulle råka skriva något som går att mobba mig för eller något, fast då skulle jag ju alltid kunna gnälla i media eller skylla på att jag var trött eller något. 

   Eller tänk om någon skulle bli upprörd av det jag skrivit, inte kan man skriva att folk som är mobbade gnäller sig till uppmärksamhet. Nä det skulle ju vara hemskt att uppröra någon här i Sverige, då kanske man inte blir omtyckt av någon och tappar popularitetspoäng, man försvinner från top 6 klockan 6 på Rix FM, fyfan det skulle vara hemskt. 

Precis kommit hem från en föreställning/spelning av Stefan sundsröm m.m Det var skitbra och stefan var underbar som alltid och det uttrycktes massa bra meningar och åsikter och sånger. Tex:

"De rika grinar när de pissar för de vill inte lämna ifrån sig något."

"Min farfar var sosse, men då var också sossarna sossar."

Det sas ofantligt mycket mer men man måste uppleva det själv, men för alla som inte hört Stefan Sundström så ta och youtuba han eller något, han är fan så jävla bra, och hans åsikter jag tror jag smälter bort i lycka.

Nog med lycka, nu måste jag uttrycka mitt missnöje över den nya regeringen och svinen som Mats Odell, Reinfeld och resten av fascistsvinen.

Alltså i Sverige är det yttrandefrihet och man behöver inte vara rädd för att uttrycka sitt missnöje därför tycker jag att vi ska försöka höras mer, vi som har fått nog av privatiseringa och utsäljningen av det svenska samhället. Snart kommer vi väl alla att få flytta till polen och endast skogen blir kvar här i Sverige.

Okej Sverige röstade fram alliansen till makten, okej de ska styra några år till, men när man har makten har man också ett ansvar, det är inte en tävling för att se hur snabbt man kan rasera ett land. Nu ska jag lyssna på lite progg och vara upprörd på alliansen.

Dagens Vetande: Privatisering är den ekonomiska och politiska process då statligt ägda verksamheter övergår till privata ägare. Motsatsen, då privatägda verksamheter blir offentligägda, kallas nationalisering.

   Hejsan hoppsan i lingonskogen, ja idag har jag faktiskt gjort en del trots att jag inte somnade så tidigt igår natt, tack för det Anna.

   Idag var jag först på stan med Evelina och shoppade jeans, efter en stund kom Oskar och vi gick och kollade mer på stan, vi hittade inget förutom ett par jeans var jag och evvis. Lite stolt att jag lyckades köpa kläder utan min syster, men som sagt så ahde jag ju evvis med mig.

   Efter shoppingrundan drog vi tre vidare till Waynes för att sluta upp med Linnea, Kajsa och Johanna, vi skulle nämligen ha etikettkommite möte. Det blev en trevlig tillställning måste jag säga, vi åstadkom inte så mycket men vi hade iaf roligt.

   Ikväll ska jag se på "Livsfarlig ledning" på tonhallen, komiker och stefan sundström som har någon show. Stefan Sundström är verkligen en av mina idoler,alltid rött alltid rätt.