En av mina högsta drömmar är att bli känd. Oj vad har hänt med Joacim kanske ni tänker, han vill bli känd! Fast det är inte på det sättet jag vill bli känd, jag vill inte bli känd för att kunna gå på häftiga fester och vara med på bild i Aftonbladets fredagsbilaga.

    Jag vill bli känd för att kunna påverka. Jag menar, vad kan jag som en 17-årig pojke göra, typ inte ett skit. Jag kanske kan säga till om saker, jag kanske kan gå på första maj demonstrationer men vem bryr sig egentligen, jag är ju inte känd.

   Tänk vilken genomslagskraft jag skulle kunna ha om jag kunde sjunga eller var med i ett känt band. Jag skulle kunna skriva låttexter som verkligen betydde något (vilket sällan sker idag). Om jag vore en känd skådespelare skulle jag också kunna påverka, folk skulle bry sig mer om mina åsikter.

   Fast nu kommer jag antagligen inte bli känd, eller det kanske finns en minimal chans att jag skulle kunna bli det, men chanser är inte så bra på att lita på, därför får jag istället försöka tro på att många kan göra skillnad.

   Att jag tillsammans med andra individer kan få fram min åsikt, då blir det ju såklart inte helt min åsikt, då man antagligen måste ändra lite på den för att alla ska komma överrens med varandra.

Många gör skillnad, det är sant, men en kändis kan göra jävligt mycket skillnad själv, vilket många kändisar inte fattat.

   En annan sak dom inte fattat är, med stora möjligheter krävs stort ansvar. De kändisar som inte fattar att de påverkar så mycket är en ren livsfara. De får vuxna och ungdomar att tycka och göra saker som kändisarna kanske inte medvetet vill få dem att göra.

    Kändisar utan ansvar skapar sjuka ideal och ett sjukt samhälle. Folk som blir kända bara för att de knullar i TV t.ex Usch och blä, tänk vilken bra kändis jag hade varit, istället för alla andra äckliga kändisar som det finns.